Dagens Kåseri: Att Flytta till Kanarieöarna

Av: Inger Sultan redaksjonen@canariajournalen.no

Här berättar nyinflyttade Inger Sultan om sin flyttprocess och ger tips och råd om vad man bör tänka på och kolla upp innan man reser hemifrån.

"Planen hade funnits i många år. Redan i ungdomen hade jag planerat att flytta till det vackra Cornwall men allt eftersom åren gick och barnen kom, sköts äventyret fram och målet blev varmare och varmare.

Jag längtade till Italien, där små citroner gula…

För att hålla drömmen vid liv anmälde jag mig till en kurs på Lunds universitet och läste två terminer.

Klimatet lockar mest

När jag fyllde 60 reste vi till Apulien för att rekognosera. Vi hittade den perfekta lilla staden där vi båda ville bo och åkte hem igen för att få den ännu hemmavarande sonen att växa fort. Han skulle bara ta studenten och komma på plats i Lund. Det skulle ta några år. Vi hade tid att leta och att undersöka läget.

Så träffade vi en kvinna som just flyttat till Gran Canaria. ”Otänkbart” sa jag och påminde mig den svarta sanden och det vulkaniska landskapet på Lanzarote och turistmyllret på Teneriffa. 

”Klimatet”, sa hon, ”vår året om!”

Jag, som alltid haft bestämda åsikter och fasta principer började vackla. Vi tog en resa till Maspalomas. Visst var det skönt väder, men …

Nej, jag var inte övertygad, men maken lockades av tanken och det faktum att många skandinaver banat väg. Vi kunde alltså få hjälp om vi behövde. Det var ett bra argument.

Vi tog en resa till, hyrde bil och körde runt. Vädret var bra och jag började se skönheten i de dramatiska bergen och den rödbruna jorden.

”Ja kanske”

Jag hade ju mina 300 gamla rosor, mina påfåglar, höns, hundar och katter därhemma i mitt gröna landskap i Sverige. Sonen var inte heller flygfärdig och barnbarnen … men jag är frusen och vill ha värme.

Maken började leta boende. Vi tittade på många hundra bungalower och vi var båda överens om att vi inte skulle köpa något, bara hyra. Till slut visste vi också vilka områden som var tänkbara och vad vi faktiskt ville ha.

Räven tog påfåglarna en novemberkväll.

Hundarna blev gamla.

En av katterna förolyckades och sonen fick studentbostad i Lund.

Tiden var inne!

Vi kontaktade mäklare för att sälja vårt skånska paradis, med stor trädgård, pool och plats för barn och barnbarn både jul, påsk och hela långa sommaren.

Allt skulle säljas. Saker, möbler, minnen… ett helt liv.

Vi hade tur. Fick en köpare som älskade allt, även mina böcker. Tretton breda bokhyllor från golv till tak packade med böcker, som för mig var värda guld och ädelstenar, men som på loppis betingade ett värde av 1 krona kassen, fick nytt liv. Soffor, bord, sängar ja, allt blev kvar i huset.

”Ska ni inte ha något kvar i Sverige” frågade folk.

”Jo barnen”, sa vi. ”De har bott hos oss och nu kan vi bo hos dem när vi kommer till Sverige.  Förresten blir det billigare att bo på hotell tre veckor än att betala hyra för en bostad året runt”

”Visserligen”, sa folk, ”men vad ska ni göra när ni tröttnat på att sola och bada”

”Ja, samma saker som vi skulle göra i Sverige om vi bodde i lägenhet”

”Hmmm”, sa folk och jag såg att de tänkte efter.

Vi kontaktade en mäklarfirma på Gran Canaria. Det kändes säkrast eftersom vi inte hade några erfarenheter. Försäljningen av vårt hus i Sverige drog ut på tiden och det hann bli höst innan vi äntligen kunde göra slag i saken skriva kontrakt på ett hus i Maspalomas. 

Vi betalade in en depositionsavgift  + en avgift till mäklarfirman, lika stor som två månadshyror. Det är så man gör. Vi skulle anlända sent en kväll i november och det innebar att vi fick betala extra för att husägaren och mäklaren skulle finnas i huset och ge oss nycklarna.

Lite stressigt var det att få ut bagaget, hunden och få hyrbilen packad för att hinna i tid för de väntade bara till 23, sen fick vi vackert ta in på hotell.

Vi hittade området och huset. Det är tur att Google maps finns så vi hade kunnat träna i förväg.

Konstiga regler på bostadsmarknaden 

Trötta, törstiga och hungriga, jag var dessutom matt av all oro jag haft för hunden under flygresan, sattes vi att underteckna papper. Det var kontrakt, inventarielistor och en massa saker som vi inte förstod men vi skrev och skrev, varje papper på båda sidor och alla på spanska.  Det var helt otroligt.

Sen skulle vi betala en hyra till plus summan för att det inte var kontorstid. Det var rätt mycket pengar.

” Vilken tur att vi hade växlat in så mycket. Vi trodde att man betalade hyran  via banken”

”Nej”, sa mäklaren och spände ögonen i oss. ”Lördagen den närmaste den tjugonde i varje månad, prick klockan 11, ska hyresvärden ha hyran i kontanter.”

Vi nickade lydigt, men tänkte:

”Vad har vi kommit till för land?”

Det visade sig senare att  man dessutom inte kunde ta ut alla pengar vid ett och samma tillfälle, så vi hade anledning att undra många gånger.

Innan du flyttar hemifrån måste du:

1. Ha ett giltigt pass, helst också ett internationellt ID-kort. Det underlättar väldigt mycket. Det missade vi. För att förnya passet måste man antingen resa till Madrid eller till Sverige.

1. Anmäla till Skattemyndigheten att du ska flytta och ange den nya adressen. Du måste också ha ett intyg att du har inkomst eller pension från Sverige. Beställ också en blankett för att betala skatt i det nya landet. Det tar tid för brev att hitta till Gran Canaria, ibland många veckor.
2. Kontakta Försäkringskassan för att få ett sjukvårdskort för EU och ett intyg att du har rätt till sjukvård. Det ska vara översatt till spanska och ha försäkringskassans stämpel.
3. Anmäla din nya adress till posten för eftersändning. Det första året är det en hel del brev man inte tänker på att man brukar få. Säg upp ICA-kort och meddela alla som brukar skicka reklam. Det känns lite onödigt att få reklam till ön.
4. Om du ska ta med hund eller katt måste de ha pass, vara rabiesvaccinerade och avmaskade hos veterinär, inskrivet i passet. När du är framme ska du inom tre dagar besöka en veterinär som vaccinerar mot hjärt och lungmask och leptospiros. Rabiesvaccin ska hunden ha en gång om året på ön. Din veterinär hjälper dig också att registrera hunden. Man behöver inte beställa tid. Det finns veterinärkliniker i varje gathörn.
5. Om du inte kan spanska, köp med dig en ordentlig ordbok och en parlör med de vanligaste fraserna. Du klarar dig inte med engelska
6. Aktivera internationella överföringar på ditt bankkort. Du måste också skaffa dig en spansk bank, men det tar lite tid.

När du väl kommit till ro i din bostad är det dags för nästa pers; N.I.E.-nummer.

För denna process måste du ha en kontakt som talar spanska, för hos polisen står en skylt vid dörren som säger att om du inte kan språket får du komma tillbaka med tolk en annan dag.

N.I.E -nummer är din spanska identitet och du måste alltid bära med dig pappret + ditt pass. Pappret gälleri tre månader och ska du bli bofast på ön eller köpa din bostad bör du bli Residencia innan de tre månaderna gått ut. 

Residencia är att jämföra med permanent uppehållstillstånd och ger dig rätt till fri sjukvård och billigare resor inom hela Spanien. Dessutom betalar du lägre skatt, men det måste du ansöka om.

Vår kontakt fixade blanketterna till NIE -numret. Hon hade fyllt i allting redan innan vi kom till polisen och allt gick snabbt och elegant. Vi fick ett inbetalningskort och åkte till banken, öppnade ett konto och betalade. Kvittot vi fick med oss skulle tillbaka till polisen och vi hann innan siestan, fick våra papper med stora stämplar på. Det är värt att ta hjälp av de som kan, även om det kostar lite.

De stora svårigheterna kommer när man ska köpa kapitalvaror. Det är många instanser och det tar mycket lång tid att åka mellan alla myndigheter. Man får oftast inte veta allt på en gång utan bara en sak i taget vilket kan innebära att man får köra än hit än dit och flera gånger till banken.

I början hade vi inte Internet. Dessutom hade vi svenska abbonnemang på våra mobiltelefoner.

Den moderna svenska människan kopplar upp sig på internet flera gånger om dagen. Har man inte internet är man totalt handikappad. Inte ens kvarterskrogen i vårt bostadsområde hade wifi.

Vi frågade folk omkring oss, men ingen visste. Till slut ringde vi vår mäklare och hon skickade en firma till oss som för dyra pengar installerade en antenn på taket, en kabel och en dosa i bostaden. Den kabeln är en historia i sig, men den drar jag en annan gång.

Vi fick 2 Mbps, när det var optimalt, vilket inte var varje dag, men vi kunde i alla fall maila, betala räkningar och hålla kontakt med Facebook.

Vi betalade 500€ för 6 månader. Vi hade bara hyrt huset på 6 månader eftersom vi inte hade fått exakt vad vi ville ha. Det är mycket som är billigare på Gran Canaria, men elektronik och teknik är det inte.

Nästa steg var mobilabonnemang. Det var viktigast för maken eftersom han hade sin gamla jobbtelefon och hade en månad på sig innan den stängdes.

Vår spansktalande kontakt hjälpte oss. Det var  verkligen nödvändigt för inte ens de unga som jobbar på Phonehouse och Vodafone talar eller förstår engelska.

Maken skulle ha en iPhone.

Det fanns ingen hemma.

”Beställ” sa vi och skulle ha kontantkort under tiden. Tur att vi hade N.I.E-nummer

och pass.

Det tog hela förmiddagen att installera kontantkort, registrera och beställa i en djungel av olika kostnader. Jag kunde inte ens installera kontantkortet eftersom min iPhone var låst, en detalj jag missat innan flytten . Det ordnades dock på nolltid, ett samtal till Telia och de låste upp min mobil gratis. Vi laddade kontantkorten och åkte hem. Flickan skulle ringa när iPhonen fanns i affären.

Vi laddade våra kontantkort många gånger. Det är fruktansvärt dyrt att ringa till och att ta emot samtal från Sverige, ännu visste inte alla att  vi flyttat, viktiga samtal måste göras och vi slarvade förstås också.

En lördagseftermiddag hade iPhonen anlänt. Maken och sonen som var här på besök skyndade iväg, men se. Tro inte att de kom hem med den nya svarta, nej, nej. Nu skulle den laddas och registreras och val av abbonnemang skulle göras. Dessutom skulle den betalas.

”Ja men, man får ju mobilen utan kostnad om man tar ett abonnemang”

”Jo, men först måste man betala och sen räknas alla kostnader bort från summan”

Sonen stannade hos oss i tre veckor, maken hann inte få sin mobil under den tiden, men han fick den till slut.

Jag har fortfarande kontantkort. Det finns ju Facetime…

Köpa bil kan vara väldigt omständigt

Att köpa mobil är en sak. Att köpa bil är en prövning.

Först bör man fundera om man behöver bil i detta land där taxiresor är nästan gratis. Hyrbil är normaldyrt och inget alternativ om man ska bo permanent. Ska man bo några månader kan man förhandla sig till ett bra pris, om man kan språket.

Vi hade sålt två rätt nya bilar i Sverige och eftersom vi gillar att göra utflykter, var egen bil ett krav. En liten bil med fyra dörrar och plats för hund i bur.

Vi vände oss till en bilfirma och försäljaren förstod efter två besök att vi faktiskt tänkte köpa bil, till och med vilken modell.

”Ta hem en”, sa vi vid tredje tillfället.

”Betala”, sa hon.

Vi betalade 10 % och skrev på papper.

Efter drygt en vecka ringde hon och bilen hade kommit. Där stod den i skyltfönstret. Det var inte tal om att provköra. Först måste vi betala resten och sen skulle den registreras. 

Vi betalade hela bilen, sen fick vi ett papper och skulle gå till skatteverket och betala skatten. Vi gick till Skatteverket och betalade skatten och tillbaka till bilfirman. Vi fick ett nytt papper som skulle till kommunalhuset. Vi gick till kommunalhuset, betalade och gick tillbaka till bilfirman. Det hade förstås varit siesta mellan besöken och gjordes inte på en dag, men nu förstod de att vi inte hade någon bil.

!!!!!

Att köpa och hyra bil i Spanien är inte altid lika lätt som i Sverige. Inger Sultan kämpar vidare med byråkratin i sitt nya hemland.

”Ni får en hyrbil på vår bekostnad”, sa försäljaren och trollade fram en hyrbil på tio minuter.

Nu väntade vi bara på att kvarnarna skulle mala.

Det tog cirka två veckor. Så ringde de och sa att vi kunde hämta bilen.

Vi ilade iväg.

”Ni måste ha en försäkring”

Ja, inga problem. Vi hade pratat med banken om det och det var färdigt, bara att slå en signal till Laura.

Försäljaren ringde Laura, som tyvärr var på semester.

”Hur gör vi nu?”, sa jag. ” Kan vi ta en försäkring genom er?”

Det kunde vi och när allt var klart kunde maken köra ut vår blänkande nya lilla bil från skyltfönstret och ut i den myllrande trafiken.

Om hur man får residencia har jag redan berättat och jag lovar, det är ett äventyr att flytta hemifrån.

PS. Kanske är det lika svårt för invandrare i Sverige att börja ett vanligt liv, men när sonen kom hem efter tre veckor på ön, köpte han en ny iPhone och efter mindre än en kvart gick han ut ur affären med en fungerande telefon och ett förlängt abonnemang.  Vi är nog lite bortskämda i Sverige….:)"

Inger Sultan