20 000 båtflyktingar till Kanarieöarna
Tre veckor före årets slut har mer än 20 000 båtflyktingar anlänt till Kanarieöarna i nästan 700 småbåtar från Afrika.
Det handlar om en tiofaldig ökning från förra året, och det näst största antalet sedan den första båtankomsten registrerades på Fuerteventura för 26 år sedan.
Över 8000 i november
Så många som 8 147 av de över 20 000 kom till Kanarieöarna i november, enligt information från det spanska inrikesministeriet. Hittills i december har det varit upp till över 200 personer per dag. Det beräknas att drygt en av tre som har anlänt i år kommer från Afrika söder om Sahara. Knappt två tredjedelar kommer från Maghreb-regionen (Marocko, Algeriet och Tunisien) i Nordafrika, främst från Marocko.
Krisen nästan över
Den tidigare flyktingkrisen varade från 2002 till 2008 och nådde sin topp 2006, när 31 678 afrikaner anlände i små båtar. I år är det också en kris eftersom mottagningsapparaten på Kanarieöarna sprängdes efter en kraftig ökning på kort tid, men den omedelbara krisen verkar komma att upphöra för Kanarieöarna efter några månader. Flera åtgärder har nu vidtagits, eller kommer att vidtas inom en snar framtid, för att stärka mottagningsapparaten och förhindra att båtarna lämnar Afrika.
Demonstrationer i Las Palmas
På lördag var det demonstrationer i Las Palmas med hundratals deltagare, inklusive ledaren för det största högerradikala partiet i Spanien. Demonstranterna kräver att migranter flyttas från hotell på Kanarieöarna, där några tusen av dem har levt tillfälligt som en nödlösning, för brist på boendealternativ.
Omlokalisering pågår
Det som sätter demonstranternas krav i ett konstigt ljus är att de som bor på hotell redan flyttar därifrån: De spanska myndigheterna har beslutat att de ska lämna hotellen och flyttas in i flera mottagningsläger. Under de senaste veckorna har vissa politiker drivit på eller uppmuntrat liknande demonstrationer, men det har också förekommit demonstrationer som kräver att migranter får en mer human behandling.
Rasistiskt budskap
De senaste dagarna har det skett en klyfta mellan politiker med olika synpunkter och åsikter om invandring i de kanariska nyhetsmedierna. I en intervju med Europa Press tar Kanarieöarnas president Ángel Víctor Torres en hård linje mot några andra politiker som han hävdar sprider ett rasistiskt budskap.
Flesta är positiva
Torres påpekar att de flesta Kanarieöar är positiva till invandrare och inte har glömt att många av förfäderna under sin tid emigrerade för att hitta ett bättre liv. Han påpekar också att cirka 200 000 kanarier bor i andra länder idag.
Coronapandemin har till stor del bidragit till överbelastningen av mottagningsapparaten på Kanarieöarna, eftersom det inte har varit möjligt att skicka tillbaka migranter, som inte får bosättning i Spanien, till sina hemländer.
Inrikesdepartementet har nu meddelat att returtransporter till Marocko och Senegal kommer att börja snart, och de har redan återupptagits till Mauretanien. Det finns också en dialog med Mali om transporter dit.
Migranter skickas till fastlandet
En annan faktor som har lett till en blockering av mottagningssystemet på Kanarieöarna är att den spanska regeringen vägrar att flytta migranter till fastlandet för att avlasta Kanarieöarna. Nu visar det sig att många migranter ändå har flyttats till fastlandet.
Detta händer med flyktingarna
De flesta små båtar upptäcks av kustradar eller observatörer och möts av sjöräddningstjänsten innan de kommer till land. Passagerare transporteras till en av ö-hamnarna.
Alla flyktingar och andra invandrare som anländer till Kanarieöarna i små båtar arresteras vid ankomsten efter att ha fått en hälsokontroll från Röda korset och ett covid-19-test.
Barn och mödrar som kommer med barn arresteras inte.
Polisen kan hålla dem som inte placeras i isolering, i karantän eller på sjukhus gripna i upp till 72 timmar, medan identitet och ursprungsland fastställs och de ställs inför en domare.
Då har de som inte omedelbart skickas tillbaka, som före pandemin utgjort huvuddelen, inkvarterats i mottagningscenter.
De som inte kan eller vill söka asyl placeras i låsta interneringscenter (CIE) eller i andra byggnader som är riggade för detta ändamål tills de utvisas.
I avsaknad av plats i andra mottagningscenter har många asylsökande ibland också placerats i CIE.
Det är volontärer i Röda korset och det spanska flyktinghjälpen CEAR som huvudsakligen tar hand om dem som anländer.
På de inkvarteringscentra och kriscentra som tillhandahålls kan de nyanlända stanna i upp till 60 dagar. Asylsökande kan stanna i mottagningscentra tills ansökningarna har behandlats.
De som inte ska returneras får delta i spanskakurser och annan undervisning för att vara rustade för att integreras och leva i Spanien.
CEAR (Spanska kommittén för flyktinghjälp) ger juridisk hjälp till dem som behöver det.
.Översättning:
Thomas Nilsson